Att våga växla ner « Madeleine Gauffin Att våga växla ner – Madeleine Gauffin

Att våga växla ner

img_5065_5656f33f2a6b229de8d662c0

Det som är mest spännade att skriva om är förstås trådarna i väven jag själv befinner mig i. Den väven har växlat form och färg genom åren men alltid närvarande nämnare har varit snabbhet, skärpa och effektivitet.
Till slut har kostnaden för ett snabbeffektivt liv kommit i kapp. Dags att på riktigt växla ner och reflektera kring drivkrafter, rädslor och motstånd.
Jag tar mig tid. Går lite långsammare, tränar lite mindre och gör en sak i taget. Det känns riktigt bra.
Svårt att bryta snabbvanan men det går. Jag läser lite mer och hittar en massa olästa intrressanta böcker i min bokhylla. Jag hittar tillbaka till min kreativitet igen, längtar efter det konkreta skapandet och vandrar runt på Panduro Hobby i  timmar. Köper virknål, fint sidengarn, ull att tova från Nepal och lite till. Jag tiittar på en deckare på tv och inser att jag nog inte suttit i soffan på flera år.
Läser om begreppet downshifitng. Känner du till det?
Så rätt det känns.
Det slitna uttrycket ”allt har sin tid” har aldrig känts mer sant än nu.
Downshfiting är att leva livet lite långsammare och lite mindre konsumistiskt. Vilket innebär att man får jobba lite mindre. Vilket innebär att man får mindre pengar. Vilket innebär att man får se över sina kostnader.
Vi lever dock precis tvärtom. Vi jobbar alltmer, tjänar mer och blir allltmer stressade. De stressrelaterade sjukdomarna bara ökar och går allt längre ner i åren. Stressade barn finns på dagis redan. Barn som lämnas i ottan och hämtas ut som ett paket så sent det går för man pendlar och jobbar.
Många är genuint missnöjda med sitt vardagsliv och många känner bristande ork och mening. Man fixar inte längre att hålla ordning på alla trådar och det kan kännas som att det inte finns någon väg ut ur stressfällan. Det kan bli så att det vi äger har ett hårt grepp om oss. Räntor att betala tar strypgrepp på den pressade.
Att downshifta och lägga om sin livsstil kräver vilja och uppoffringar. Man kan börja med en kort period och man får fråga sig i vilken ände man ska börja med kursändringen.
Här får man fråga sig vad man värdesätter mest. Mer tid med familjen? Egen tid för träning?  Vad är viktigast och vad smärtar mest att man inte hinner eller orkar? Vad är det som stressar? Vad handlar huvudvärken, klumpen i magen och ständiga oron om? Kartlägg genom att fundera och skriva upp.
VI har programmerats med att det vi gör är det vi är. Det kan inte bli mer fel. Vi är de vi är först och främst och skulle må bra av att ägna mer tid åt oss själva. Vi är bra som vi är utan att högprestera.  Lätt att skriva förstås men sakta kan man börja ta in det. Våga bara vara lite oftare och och prestera lite mindre. Man överlever. Abstinens kan vara plågsam men tro mig- den går över.
Att downshifta innebär att konsumera mindre – en konskevens av att jobba mindre och tjäna mindre. Städa ur ditt hem från onödiga prylar. Sälj, ge bort och kasta. Skapa space hemma. Ett överbelamrat hem kräver mycket energi för att hålla iordning allt det du har omkring dig.
Städa upp i dina kontakter med vänner och bekanta. Vilka vill du umgås med och vilka umgås du med för att du tror du måste? Lägger du tid på sådant du inte vill? Sluta då med det.
Räkna ut hur mycket du behöver för att klara dig ekonomiskt. Överväg om du vill lägga dig på den nivån. Går det att jobba mindre och ändå ha råd med dina räkningar? Vad kan du dra ner på?
Jag gör allt detta och känner hur rätt det är. Förhoppningskänslor av nya möjligheter spirar.
Allt har sin tid och nu är det min tid.